Blindtjärn "Blinntjärna"

Foto: Cornelis Buissant des Amorie 2007.

Blindtjärnen är nu en ganska igenväxt tjärn som ligger mellan gamla landsvägen genom byn och Ångermanälven, snett bakom Sten-Unos. En del av tjärnen avtogs som samfälld linsänkesplats för Gårelehöjdens byamän. Dvs. den plats där man rötade sitt lin inför fortsatt beredning. Detta framkommer framförallt i laga skiftets handlingar åren 1852 till 1854.

Platsen omnämns långt tidigare, t.ex. i den äldsta handlingen gällande Gårelehöjden, den s.k. nybyggesresolutionen från 1794, när Jöns Jönsson och Anders Olofsson får tillstånd att ta upp nybygget. Där redovisas bl.a. jordmån, växtlighet och vilka slåtteslägenheter de båda nybyggarna fick.

Till slottes land äro följande ställen utsedda, Storbäcken och Låtheddalen nedföre til älfwen och uptil yttra ändan af Gårelehögden samt omkring åkerlandet efter där framlöpande bäckar wid Blindtjern…… etc.

I laga skiftet 1854 nämns platsen i två delar, Blindtjärn och linsänkesplatsen. Tjärnen är åsatt en areal av 1 tunnland och 5,2 kappland, medan själva linsänkesplatsen är på 3 kappland.

Minne från Blinntjärna

Av Staffan Stenmark

Apropå "Blinntjärna" så är det säkert många med mig som kommer ihåg alla de gånger vi skottade den under vintrarna för att ha någonstans att åka skridskor. Vid ett tillfälle hade vi utmanat "Langbjörnspojka" på hockeymatch, men isen var rätt så "skrövlig".

Någon av oss kom då på den briljanta idén att gå upp till a Anders-Anna och låna ett järnspett, ta upp ett hål i isen och på något vis få vatten för att "spola" isen. Nu bar det sig inte bättre än att järnspettet hamnade i "Blinntjärnas" djup och matchen fick inställas.

Hur vi pojkar klarade oss ur den knipan kommer jag inte ihåg, men den torde väl vara preskriberad vid det här laget. Driftiga kan vi väl säga att vi var, även om inte resultatet blev så bra alla gånger.