Fäbodar

 

Det finns en fäbod inom området, nämligen Tarselbodarna. Den bestod av tre fäbodstugor med tillhörande ekonomibyggnader som användes av fyra hushåll. Den var anlagd före 1850 och användes till 1928. En av fäbodstugorna finns kvar och har på senare tid använts som jaktkoja.

Gårelehöjden är en av få byar från 1700-talets slut som inte hade någon fäbod. I stället fanns några avsides liggande sommarladugårdar, t.ex. Sjödins, där man hade djuren på bete, utan att man hade boende bopigor.

I början var det tänkt att nybyggaren Jan Helgesson skulle upparbeta ett fäbodställe vid det s.k. Bysjönoret. Detta framkommer i ett syneprotokoll från den 9 augusti 1830, där Mo bönder menar att Helgesson gjort åverkan genom bete vid Slåttesbäcken på Mo byemäns ägor vid Bysjönoret. Man kunde visa att Henric Henricsson i Mo fått denna trakt upplåten genom Konungens Höga Befallningshafvandes utslag den 22 December 1824.

Rensjöbodarna.

De s.k. Rensjöbodarna är från början en av Mo bys fäbodar och kom så småningom även att höra till Forsmo genom Johan Sâlmans. Hans dotter Hillevi som var gift Selin i Gårelehöjden tillbringade sin tid där i många somrar och platsen har länge varit ett omtyckt utflyktsmål för folk i Gårelehöjden och Tarsele.