Gårelehöjden

På gränsen mellan nuvarande Junsele och Ådals-Lidens socknar i norra Ångermanland ligger berget Gårelehöjden på norra sidan av Ångermanälven. Namnet har stavats olika genom tiderna, och i den äldsta handlingen från 1794 stavas det Gårelehögden. Olika stavningar följer i en mängd handlingar under första hälften av 1800-talet, som t.ex Gorelehögden, Gålehögden och Gårelshögden. Enligt Torsten Bucht skall namnet härleda till ordet lera eller smuts, dialektalt "gör", som syftar på den leriga marken vid Gåreleselet.

På 1790-talet låg Gårelehöjden på Kronoallmänningen mellan ovannämnda socknar och närmsta var nybygget Holafors i Ådals-Liden. Tidigare fanns ingen bebyggelse efter Ångermanälven mellan Rå by i Ådals-Liden, och Mo kyrkby i Junsele, en sträcka på ca 3 mil. Den gamla vägen mot lappmarken, Östra Ådalsvägen, gick sedan urminnes tid rakt över skogen mellan Rå och Mo. Mitt på denna sträcka anlades 1790 nybygget Fransåsen.

Första gången vi finner Gårelehöjden i handlingar är i en nybyggesresolution från 1794, när en Jöns Jönsson i Rå, Ådals-Liden och Anders Olofsson i Fransåsen, ansöker och får tillstånd att var för sig ta upp ett nybygge. De skulle upparbeta hemmanen till minst 1/8 mantal vardera, och från 1795 åtnjuta 15 års skattefrihet.

Jöns Jönsson född 1749, och hustrun Appolonia Persdotter var tidigare bosatta i Rå, Ådals-Liden. och de kom att bo kvar i Gårelehöjden till sin död. Vad gäller Anders Olofsson, så var han bror med nybyggaren på Fransåsen och hade sina rötter i Voxna. Anders Olofssons nybygge kom att hamna i den halva av byn som blev tillhörande Junsele församling, och Jöns Jönsson del kom att ligga i Ådals-Liden. Byn överfördes helt till Junsele först 1858.

Redan i september 1794 sålde Anders Olofsson sin del till sin svåger Johan Helgesson från Fjällsjö. Johan Helgesson kom att bli kvar i byn till sin död 1836.

År 1811 var de beviljade skattefrihetsåren till ända för de båda nybyggarna i Gårelehöjden. Nu skulle byn skattläggas, och skog samt övrig mark avvittras.

År 1820 genomfördes Storskifte i Gårelehöjdens by, och det man skulle skifta var skog och slått. Endast 9 år hade gått sedan skattläggning och avvittring utfördes, så det var ej så stora ingrepp som behövdes. Dessutom får vi betänka att nybygget anlades under en tid när de nya skiftesreformerna redan börjat ta form. Vid denna tid hade antalet gårdar ökat till fyra genom delning.

För Gårelehöjdens by genomfördes Laga skifte åren 1852 till 1854. I bykistan förvaras handlingar och karta över denna förrättning.