Landsvägen

Innan Holafors i Ådals-Liden blev nybygge på 1760-talet, samt Gårelehöjden och Tarsele blev nybyggen, fanns som väg mellan Ådals-Liden och Junsele sedan medeltiden den gamla s.k. Ridvägen som gick från Västanbäck i Ådals-Liden till Mo i Junsele. Vid mitten av 1700-talet blev det ett rastställe på halva sträckan vid Fransåsen där det efter någon tid blev ett nybygge.

Från den 17 augusti och några dagar framöver 1830 förrättades syn och undersökning i fråga om sommarlandsvägs anläggande emellan Junsele och Ådals-Lidens socknar.

Man ansåg att i anseende till mötande berg, mossor eller kärr och andra förhållanden sommar landsväg emellan Junsele och Lidens socknars kyrkor inte kunde kan anläggas någon annanstanns än antingen efter den gamla ridvägen eller efter den föreslagna nysträckningen förbi Osele och Tarsele nybyggen, samt byarna Gårelehöjden, Holaforsen och Rå.

Ridvägen var omkring tre fjärdedels mil kortare än den föreslagna nya vägsträckan, dock med svårare terräng medbergshöjder, sidlänt m.m. Den nya sträckningen skulle däremot passera mera bebyggda trakter, bortsett från bl.a. Fransåsen och Mjösjö byar.

I sockenstämma den 16 juni 1833 presenterade Pehr Salomonsson i Mo häradssyneprotokollet om nya Landsvägen och församlingen tillfrågades om den ville vidare fullfölja eller nu nedlägga saken. Man kunde inte riktigt enas och ärendet gick vidare. Det samma skedde i sockenstämma den 1 januari 1836.

I stämmor 1842 diskuterades vid flera tillfällen om det bidrag på 4000 riksdaler som Kungl. Majt bidragit med, och om Junsele och Ådals-Liden skulle dela detta. Efter en tid enades man och vägbygget tog sin början.

Men även denna väg kom att bli för smal och dålig, så vid århundrades slut var man igång med en annan sträckning.

Ur kommunalstämmoprotkoll

Den 6/11-1881

Vägbyggnadsskyldige beslöt att under instundande vinter låta framforsla femtio lass grus på deras gemensamma landsvägsskifte i Gårelehöjden, emot ett pris af femtiofem öre per lass, och uppdrogs åt undertecknade ordförande att uppgöra med viss person om nämnda grusforsling.

Den 24/10-1882.

Vägbyggnadsskyldige beslöt att genom entrepenadauktion, som förrättas i Gårelehöjden, åt den minstbjudande upplåta underhållet af deras gemensamma landsvägsskifte i Gårelehöjden under ett års tid, räknad från den 31 december innevarande år till 1 januari 1884, samt framforsling af 100 lass grus på förutnämnda skifte under instundande vinter.

Den 12/11-1882 (i sockenstugan)

Vägbyggnadsskyldige förkastade det af hemmansägaren Anders Svensson Stenmark i Gårelehöjden, vid auktionen i Gårelehöjden den dennes anbud gjorda på framforsling af grus, äfvensom underhållet, under nästkommande år, å deras gemensamma landsvägsskifte i Gårelehöjden, och uppdrogs åt undertecknad ordf. Att bortaccordera nämnda grusforsling äfvensom underhållet under nästlidande år af omförmälda vägskifte.

Den 15/6-1884.

I anledning af de anmärkningar som blifvit gjorde vid hållen vägsyn den 10 dennes å allmäna landsvägen inom Junsele, uppdrogs åt undertecknad ordförande att å väghållningsskyldiges bekostnad låta iståndsätta deras gemensamma.

Men även denna väg blev för smal och dålig så den med nuvarande riksväg i början av 1970-talet, vilken bitvis fick en annan sträckning än de föregående vägarna.