Tarsele

Enligt kyrkböckerna kom byn att få bosättning först 1832, men nybygget omnämns långt tidigare.

När bondesonen Olof Ersson år 1758 sökte sig som nybyggare i Tara ingick även Tarsele i denna ansökan. ”Tersele” stavas då namnet. Olof nöjde sig troligen med att odla upp Tara.

I jordeboken omnämns Norra och Södra Tarselet, men ingen verkar ha bebott byn vid denna tidpunkt. I kyrkböckerna heter byn enbart Tarsele från 1832, men från 1864 delades byn upp i kyrkboken som Norra och Södra.

Från 1832 finner vi bosättning för första gången i husförhörslängden, men enligt häradsskrivarens mantalslängd noteras nedan nämnde Olof Johansson redan 1826.

Nybyggarna

1826 finner vi i Tarsele sökande nybyggaren Olof Johansson född i Gårelehöjden 1802 som son till nybyggaren Johan Helgesson och hans hustru Helena Olofsdotter. Olof dog i Tarsele den 15 april 1873.Han gifte sig med Stina Danielsdotter, född 1800 i Åkerbränna, uppväxt i Mo. Stina dog i Tarsele 1857. De fick fem barn tillsammans.

1837-40 finns en ny nybyggare i byn, Hans Olofsson med familj, från Degersjöberget, Junsele, men de flyttade 1840 till Löfsjön som nybyggare.

1840-45 finns nybyggaren Daniel Abrahamsson med familj, som kom från Löfsjön och Bysjön, men de flyttade mellan åren 1841-45.

1841-43 finns nybyggaren Erik Andersson Engman med familj i Tarsele. De bodde på flera ställen innan de kom till Tarsele 1841. Till Gårelehöjden 1843.

Byn kom att få bofasta bebyggare och bland de mest kända är släkterna Molinder och Grundström.

Under 1800-talets gång kom skogsbolagen in i bilden varvid många gårdar blev arrendegårdar och torp. Under 1930-talet blev Tarsele Junseles största Per-Albin torpar by.